Gamla svenska mått och begreppet Mantal.

 

1910 hade de flesta europeiska stater infört metersystemet utom England och Ryssland.

Längdmått

1665-1855

 

1 mil (lantmil)

18000 alnar (10688 m)

1 famn

3 alnar (1,781 m)

1 aln

4 kvarter (0,5938 m)

1 kvarter

6 verktum (0,1484 m)

1 verktum

12 verklinjer (24,74 mm)

1 linje

2,062 mm

 

 

1855-1880 (Decimalsystemet infördes)

 

1 mil (lantmil)

36000 fot

1 ref (rev)

10 stänger (29,69 m)

1 stång

10 fot (2,969 m)

1 fot

10 decimaltum (0,2969 m)

1 decimaltum

10 decimallinjer (29,69 mm)

1 decimallinje

10 gran (2,969 mm)

1 gran

10 skrupel (0,2969 mm)

Förkortningar: ’ = fot, ’’ = tum, ’’’ = linjer

Ytmått

1 tunnland (32 kappland, 14000 kvadratalnar, 56000 kvadratfot)

32 kappland (4936,6 kvm)

1 kappland

437,5 kvadratalnar (154,27 m2)

1 kvadratalnar

4 kvadratfot (0,353 m2)

1 kvadratfot

144 kvadrattum (881,5 cm2)

1 kvadrattum

144 kvadratlinjer (6,12 cm2)

1 kvadratlinje

0,0425 cm2

Rymdmått

1 tunna våta varor

48 kannor (4 fjärdingar á 12 kannor) 125,6 liter

1 kanna

2,617 liter (år 1665)

1 tunna torra varor

32 kappar (8 fjärdingar á 4 kappor) 146,6 liter

 

Men kannor var olika stora, beroende på hvad som mättes:

1 tunna löst mål

56 kannor

1 tunna fast mål

63 kannor

1 tunna salt och kalk

59,5 kannor

1 tunna malt

66,5 kannor

1 tunna färsk sill

48 kannor, senare 63 och slutligen 80 kannor

 

Ved mättes fordom i många olika mått som kas, stafrun, långved, famn mm, af hvilka en del, ehuru utan laglig berättigande, bibehållit sig till våra dagar.

 

1 kubikfamn

27 kubikalnar 5,65 m3

1 kubikaln

8 kubikfot 0,209 m3

 

Vanligen hugges veden ej en famn utan blott 3 fot eller i särskild i fråga om löfved 2,5 fot lång, hvarför man talar om sexkvarters och femkvarters ved.
Äro famnarna 3 alnar eller 6 fot långa och lika höga, kallas de småfamnar och innehålla af sexkvartersved en halv kubikfamn eller 108 kubikfot, af femkvartersved 90 kubikfot.
Stumdom räknar man storfamnar, som äro 8 fot långa och 6 fot höga och sålunda af sexkvarters ved innehålla 144 och af femkvarters 120 kubikfot.
Järnvägsfamnar som äro 7 fot långa och 7 fot höga, och är veden 3 fot lång innehåller järnvägsfamnen alltså 147 kubikfot.
I vedaffären räknas svenska kubikfot och i virkesaffären engelska.

I fråga om träkol så mättes rymdmåtten i stig eller ryss som kan innehålla allt från 6-36 tunnor. En storryss kan variera från 18-40 tunnor.

När det gäller fartyg så mäts det utrymme som gods eller passagerare upptar i registerton, vilket är 2,83 m3.

 

Vikter

1 skeppspund

20 pund (lispund) 170 kg

1 lispund

20 skålpund 8,5 kg

1 skålpund

32 lod 0,425 kg

1 lod

4 qvintin 13,28 g

1 qvintin (kvintin)

69½ ass 3,3 g

1 skålpund

8,848 ass = 425,076 gram

 /Källa: Svensk Kommunal- och Vallagsbok För Alla från 1910

Mantal! Vad betyder det och vad innebär det?


Av Jan Brunius, Riksarkivet:
Ordet ”mantal” har haft flera olika betydelser genom den svenska historien; det har använts både som beskattningsform och som fastighetsbeteckning.
Under medeltiden och 1500-talet baserades många skatter på mantalet i dess ursprungliga betydelse, ”antalet män” eller ”antalet bönder”. Denna grundbetydelse hos mantalet levde kvar länge, men ersattes i början av 1600-talet av mantalet som ett mått på en fastighets kamerala storlek. Redan i Gustav Vasas äldsta jordeböcker från 1540-talet fanns en uppdelning av gårdarna i hela och halva hemman samt torp, baserat på gårdarnas varierande skyldighet att betala skatt.
Denna indelning ersattes nu av mantalet i en skala där 1 mantal var beteckningen för ett helt hemman, ett hemman som kunde betala full skatt, 1/2 mantal för ett halvt hemman och ned till 1/3, 1/4 och 1/8 mantal för mindre gårdar och torp. Mantalet som skrevs in i jordeboken blev basen för uttaget av en rad senare skatter, ”mantalsräntan”, och blev också oförändrat länge.
Vissa gårdar som ansetts ha blivit för högt taxerade kunde få sitt mantal sänkt från t ex 1/2 till 1/4 mantal genom så kallad förmedling. Man talade därför om gammalt och nytt mantal eller ”oförmedlat” och ”förmedlat”.
Genom arvskiften, köp försäljningar eller andra transaktioner blev gårdarna så småningom uppdelade på ytterligare mindre delar. Till slut fick man på 1800-talet mycket komplicerade mantalsbråk, t ex 12/1024 mantal.
De krångliga fastighetsbeteckningarna fanns kvar fram till 1920-talet då man införde jordregister och fastighetsböcker, där de ersattes av nuvarande fastighetsbeteckningarna 1:2, 1:3 osv. Den första siffran som är huvudfastighetens beteckning, är alltjämt ett spår av det gamla mantalet.
Mantalet lever också kvar i ”mantalslängderna”, ett välkänt forskningsmaterial för alla släktforskare. Längdernas historia som går tillbaka till 1625, då ”kvarntullen” infördes – en produktionsskatt där varje färdigmald tunna betingade en fastställd avgift. Eftersom förbrukningen av mjöl i ett hushåll stod i direkt proportion till antalet hushållsmedlemmar valde man att så småningom ersätta kvarntullen med en direkt personskatt kallad ”kvarntullsmantalspenningar”. För skatteuppbörden upprättades särskilda längder över skattebetalarna, ”kvarntullsmantalslängder”. Kvarntullen omvandlades 1635 till en permanent personskatt, ”mantalspenningarna”, registrerade i mantalslängderna som sedan fanns kvar fram till 1991. Man kan alltså säga att det gamla mantalet levde kvar i båda betydelserna in i vår egen tid.

Kommentar av Ulf Pq:
Hur stort är ett mantal? Storleken på mantal, uttryckt i tunnland eller kvadratmeter eller annat ytmått, varierar över landet och dessutom över tiden. Detta beror på att ursprungligen var begreppet likvärdigt med att det var den nödvändiga markarealen på den orten, och vid den tidpunkten, som behövdes för att försörja en familj, dvs ett hemman. Avkastningen skulle då också räcka till för att erlägga den till mantalet knutna skatten. Senare har nyodlingar och förbättrade jordbruksmetoder gjort att mantalen kunde delas i mindre bitar, då uttryckt i s.k. allmänna bråk [1/4, 1/16 etc], men den delade fastigheten kunde fortfarande försörja en hel familj -ett hemman. 

Ex. från skattskrivningen av Havsnäs no1. I Nils Spoles gårdskarta från 1714 står Jon Persson upptagen som brukaren av "kronohemmanet Hafznäs på almenningen utmed Flåsiön", interimsvis skattlagd för 1 ½ tunnland eller 1/4 mantal - Sandjord.  Dvs. i detta fall och på denna ort  och vid denna tidpunkt, motsvarade 1/4 dels mantal av 1 ½ tunnland. Helt Mantal motsvarar då 6 tunnland eller i dagens mått 3 Ha. Till denna åkermark som stod till grund för skattekraften, så hörde dessutom ett omfattande omland bestående av skogar, myrar och annat impediment samt fiskevatten. Att mantalet dvs skattekraften ändrades över tiden kan man se att vid 1853 års laga skifte var Havsnäs no1 och no2 vardera skattlagda för 4 tunnland. Man nämner inget om mantal. Vid 1878 års laga skifte anges både Havsnäs no1 och no2 fortfarande för vardera 4 tunnland. Här nämner man sedan att totala mantalet för Havsnäs no1 och no2 var 1 1/3 dels mantal.
Detta ger då att ett tunnlands skattekraft motsvaras av 1/6 dels mantal. Dvs. 1 helt Mantal = 6 tunnland. Samma förhållande som angavs i 1714 år interimsvisa skattläggning.

Mantalet eller antalet tunnland som man var skattelagd för, hade stor betydelse vid "Laga Skifte". Det vill säga när man skulle dela upp de oskiftade inägorna och sedan utmarkerna. Mantalet fick här betydelsen av hur stor andel av ursprungsfastigheten man ägde.

Mer att läsa om mantal. Om mantal och jordatal mm. Av Georg Palmgren