Bilder
Harald Hårdrådes ritt genom Jämtlands skogar efter slaget vid Stiklestad, Tröndelagen, Norge, år 1030. Teckning av Wilhelm Wethlesen.
Harald II Hårdråde Sigurdsson
Fursten Jaroslav och hans familj hyllar Vladimir den Helige och framräcker Sofiakyrkan, som Jaroslav lät bygga år 1036. Bakom fursten står sönerna Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav och Vsevolod. Under dem står från vänster furstinnan Ingegerd av Sverige, döttrarna Elisabeth, Anastasia och Anna samt sannolikt sonen Igor. Avbildning från 1600-talet av en idag till största delen förstörd fris i Sofiakyrkan i Kiev, där kvinnobilderna utgjort den högra delen.
Elisabeth of Kiev
Isle of Man
Det officiella statsvapnet för Isle of Man. Motto: Quocunque Jeceris Stabit. (Whithersoever you throw it, it will stand)
Isle of Man
Isle of Man är en ö med cirka 80 000 invånare, och den är belägen mellan England och Irland.
Rushen
Slottet Rushen på Isle of Man, byggt år 1153. Det är öns bäst bevarade byggnadsminne från dess norska tid. De sista jarlerna residerade där och slottet är numera museum. (En nordisk kronologi, Alf Henrikson)
Isle of Man
Det officiella statsvapnet för Isle of Man. Motto: Quocunque Jeceris Stabit. (Whithersoever you throw it, it will stand)
Jämtlands sigill 1274-1570
Allmogens sigill i Jämtland från 1200-talet har en okrönt sköld med det norska lejonet. På vardera sidan finns jägare, som med pilbågar siktar på ekorrar, vars vinterpäls (gråskinn) användes för att betala skatten till norska kronan. Sigillet användes mellan 1274 och 1570, då den danske kungen Fredrik II fråntog jämtarna sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland.
Jämtlands sigill 1274-1570
Allmogens sigill i Jämtland från 1200-talet har en okrönt sköld med det norska lejonet. På vardera sidan finns jägare, som med pilbågar siktar på ekorrar, vars vinterpäls (gråskinn) användes för att betala skatten till norska kronan. Sigillet användes mellan 1274 och 1570, då den danske kungen Fredrik II fråntog jämtarna sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland.
Härbre
Med stor sannolikt är det Nils Hallstensson, som har byggt det härbre eller bod, daterad genom dendrokronologi till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte till Elisabet Jensdotter Skanke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg. (Skanke ätten, Robelin)
Mjälle, Frösön
År 1345 kan Mjälle bys mark på Frösön ha varit fördelad på detta sätt när domen mot Nils Halstensson förkunnades. I det gröna området (1) hade Nils sina gårdar och det lila området (2) delade hustrun Kristina med Olav i Västanåker. Mellan Nils och Kristinas gårdar hade kronan sin mark.
Mjälle, Frösön
Nils Hallstensson mark nedanför Mjälle kulle på Frösön. Mjällebäcken har sitt utlopp i Storsjön mitt på fotot. I bakgrunden syns den södra delen av Östersunds stad. Runt markerna har Jämtlands läns museum satt upp skyltar om markernas koppling till Isle of Man.
Mjälle, Frösön
Nils Hallstensson mark nedanför Mjälle kulle på Frösön. Mjällebäcken har sitt utlopp i Storsjön mitt på fotot. I bakgrunden syns den södra delen av Östersunds stad. Runt markerna har Jämtlands läns museum satt upp skyltar om markernas koppling till Isle of Man.
Mjälle, Frösön
Maken Nils ägde denna mark nedanför Mjälle kulle på Frösön medan Kristina och Olof i Västanåker tillsammans ägde marken till vänster på fotot.
Mjälle, Frösön
År 1345 kan Mjälle bys mark på Frösön ha varit fördelad på detta sätt när domen mot Nils Halstensson förkunnades. I det gröna området (1) hade Nils sina gårdar och det lila området (2) delade hustrun Kristina med Olav i Västanåker. Mellan Nils och Kristinas gårdar hade kronan sin mark.
Bör vara Klockaren Hans Andersson Strömstedt och Juliana Larsdotter Hoff f. Järvsand med dottern Juliana Strömstedt Tåsjö
Julia Larsdotter Hoff
