Lars "Store Lasse" Andersson

Antavla

Far:

 Anders NN (>1485 - 1570?)

Född:

omkring 1545 Gränsområdet mellan Tavastland -Savolax, Finland.

Bosatt:

Viksjö, Stigsjö församling.


Barn med Ingrid "Storfinskan"

Barn:

 Olof Larsson (1572? - )


Noteringar

Nybyggare

Familj med "Storfinskan"

Barn:

Olof Larsson (~1572 - )

www.stenbanken.com

Svedjefinne

Viksjö gammelgård

Invandrade från gränslandet mellan Tavastland och Savolax i Finland. Kallades "Store Lasse" eller "Store finnen

Nämnd första gången år 1589. Kallas också stoore Lasse. Född i gränsområdet mellan Tavastland och Savolax. Bodde på Gammelgården i Viksjö.

Lars " Stooore Lasse "

Född:

Viksjögården Viksjö

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med ?

Barn:

Olof Larsson

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Källa; Antavla Ångermanland, Västerbotten, Lappland av Björn Pilström ( Familj 4176 Lars " Stooore Lasse "

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.7, Programmet tillhör: Gun Wiklund

www.grewik.se/gunwiklund/p9688913d.html

Lars Andersson i Viksjö gammelgård, Viksjö finnmark. En av de första finnarna i Viksjö finnmark även kallad Miällagård i fjället eller Finnestad, då han nämns första gången 1589.

Om Lars Andersson Nybyggare Familj med "Storfinskan" Fader till Olof Larsson; Anders Larsson; Önde Larsson; Jon Larsson; Lars Larsson; Daniel Larsson och Giäste Lasse NN Svedjefinne Viksjö gammelgård Invandrade från gränslandet mellan Tavastland och Savolax i Finland. Kallades "Store Lasse" eller "Store finnen Nämnd första gången år 1589. Kallas också stoore Lasse. Född i gränsområdet mellan Tavastland och Savolax. Bodde på Gammelgården i Viksjö.

Kopplingar till andra personer: gift med Ingrid (Storfinskan) Andersson (1510-1564)

Lähde: angermanland.forening.genealogi.se/finland_01.html

”Gamla sagan är, att en änkia Ingrid med 2 söner först begifwit sig till denna skogspark och begynt byggia på den plats som kallas Gamle gården”. Gothe förlägger tiden till 1580-90-talen, platsen är Finnestad eller Gammelgården och bland de namn han funnit är Lasse Finne eller Store Lasse och Anders Michelsson. Senare forskare har antagit att Lasse Finne (Michelsson) och Anders Michelsson är änkan Ingrids båda söner. Vidare att nybyggaren Olof Andersson, finne (belagd 1670), är son till Anders Michelsson (Gothe 1945, s 59; dens 1948, s 36; CD-skivan, Viksjö… s 24). Ett möjligt samband från den tidigaste kolonisationen i Gammelgården blir då: Ingrid från Finland - Anders Michelsson (bror till Store Lasse f ca 1545) - Olof Andersson.

Lähde: www.johannordlandersallskapet.se/oknytt/1990_1-2.pdf

Oknytt Nr 1-2 1990 Mellnnorlanska finnbygder Johan Nordlander-sällskapets tidskrift

Ote kirjasta sivulta 44: Tidsbilder från ett finntorps innevånare

Från 1600-talets första hälft finns en hel del uppgifter i källorna om främst finntorpet Wijcksiön och dess innevånare. Uppgifterna gäller Oluf Larsson (som kanske var son till Store Lasse, den som förmodligen först bröt marken till torpet, om man bortser från den inledningsvis nämnda traditionen om finskan Ingrid). Oluf Larsson var uppenbarligen en välbärgad finne. Från år 1620 redovisas en imponerande djurhållning: 2 hästar, 2 ston, 1 föl, 24 kor, 2 oxar, 2 tjurar, 2 stutar, 1 kviga, 6 svin, 20 får och 16 lamm. Han sådde 4 tunnor på åker och lika mycket på svedj eländen. Det är också från detta torp som domboken från år 1620 berättar om ett bröllop, som Oluf och hans hustru Kirsten höll för sonen Olof och hans brud Anna. Bröllopet slutade med att en inhyses finne i ett knivslagsmål begick ett svartsjukedråp mot en dräng på bröllopsgården. Dombokens beskrivning av händelsen ger flera intressanta upplysningar. Bl.a. anges att den dräpte drängen var från Rautalla. Uppgiften kan med stor säkerhet tolkas så att han var från Rautalampi i Finland. Således en bekräftelse på uppfattningen idag att många av finnarna kom från det gamla Rautalampi-området i norra Tavastland, som tidigt befolkades av främst savolaksare. Dråpet vid bröllopet bidrog förmodligen till att Oluf Larsson framstod i tvivelaktig dager hos myndigheterna.

Det var nog ingen tillfällighet att han år 1622 fick böta kraftigt, för att han "mot förbud intagit en hoop med finnar och lösgångare, som fiska och fara öfver all böndernas skogar". I detta avseende var Oluf Larssons egna söner dock inte bättre. Tvärtom bidrog dessa starkt till att bönderna även på långt avstånd från Viksjö inte såg på finnarna med särskilt blida ögon. Från Ramsele allmoge klagade man år 1636 över finnarnas "ochristeliga öffuerwåldh på deres skogher". Samtidigt skymtar i protokollen en viss rädsla för finnarnas kunskaper på det övernaturliga området, vilket bl.a. kom till uttryck i följande rader från tingsförhandlingar på 1640-talet, där finnarnas rovjakter behandlades: De göra oss märkelig skada på våra lägenheter, fiskevånor, så att alla våra näringsmedel äro oss så förtagne att vi varken kunna göra kronan sin rättighet eller oss och våra fattiga hustrur och barn nära eller föda, och därutöver måste vi ändå av dem höra och lida spotska smädesord. Det de ej orka utdöda själva, göres av andra, som värre och konstigare äre, vilka ingen får se. I dessa färder, som företogs med skäl om letande efter odlingsmark, deltog fyra av Oluf Larssons söner, samt finnar från "grannmarkerna" Graninge och Gudmundrå. Dessa år var helt visst en tid av flyttande och sökande bland finnarna. Befolkningen i bygden hade ökat. Familjerna på de etablerade torpen var ofta stora och markerna trots allt begränsade för nyodling. En viss "trångboddhet" hade inträtt, vilket yttrade sig i tvister om gamla åkertegar och nya svedjeland. Det är vidare känt att 1630- och 1640-talet präglades av magra år. Flera av viksjöfinnarna drog sig sålunda bort från bygden för att

senare återfinnas i norra delarna av landskapet (exempelvis Fjällsjö, Tåsjö och även inne på den jämtländska sidan av landskapsgränsen). Från jordeboken i slutet av 1600-talet och lantmätaren Christopher Mörts kartläggning år 1695 av de nu nära tiotalet byarna i Viksjö, kan bygdens folkmängd vid skiftet till 1700-talet beräknas ha uppgått till cirka 100 personer fördelade på tjugotalet hushåll.

Richard Gothe har åberopat Abraham Hülphers manuskriptsamling från 1770-talet om finnkolonisationen: ”Gamla sagan är, att en änkia Ingrid med 2 söner först begifwit sig till denna skogspark och begynt byggia på den plats som kallas Gamle gården”. Gothe förlägger tiden till 1580-90-talen, platsen är Finnestad eller Gammelgården och bland de namn han funnit är Lasse Finne eller Store Lasse och Anders Michelsson. Senare forskare har antagit att Lasse Finne (Michelsson) och Anders Michelsson är änkan Ingrids båda söner.

Ur "Finland-Ångermanland-Medelpad" av Barbro G Anderson, angermanland.forening.genealogi.se/finland_01.html

Om Lars Andersson (svenska)
Nybyggare Familj med "Storfinskan"

Svedjefinne

Invandrade från gränslandet mellan Tavastland och Savolax i Finland. Kallades "Store Lasse" eller "Store finnen

Nämnd första gången år 1589. Född i gränsområdet mellan Tavastland och Savolax. Bodde på Gammelgården i Viksjö.


Personhistoria

Årtal
Ålder
Händelse
1545?
Födelse omkring 1545 Gränsområdet mellan Tavastland -Savolax, Finland
1570?
Fadern Anders NN dör omkring 1570 Finland
1572?
Sonen Olof Larsson föds omkring 1572 Viksjö, Stigsjö församling, Ångermanland
1600?
Barnbarnet Anders Olofsson föds omkring 1600 Viksjö, Stigsjö församling, Ångermanland