Halvard Ogmunsson Smör

Lagman 1336-1349, väpnare och jordägare i Jämtland.. Blev ca 70 år.

Jämtlands sigill 1274-1570

Allmogens sigill i Jämtland från 1200-talet har en okrönt sköld med det norska lejonet. På vardera sidan finns jägare, som med pilbågar siktar på ekorrar, vars vinterpäls (gråskinn) användes för att betala skatten till norska kronan. Sigillet användes mellan 1274 och 1570, då den danske kungen Fredrik II fråntog jämtarna sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland.

Född:

1280 Norge.

Död:

beräknat 1350 Östnår, Hackås, Jämtland.

Barn med N.N Ölvesdotter

Barn:

Noteringar

Espell:
Halvard Ogmundsson

Lagman 1336-1349, väpnare och jordägare i Jämtland.

Född:

1280 Norge 1)
Död:

1350 Hackås, Östnår, Z 1)

Familj med: ?

Barn:
1. Kristina Halvardsdotter (1305 - 1360)
Bar
Noteringar
Noteringar
Utfärdat datum: 27 okt 1339. Utfärdat av: Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy.
Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy, meddelar till kung Magnus om den rannsakning de på kungens befallning anställt rörande ett av Torkil på Olof Pæ begånget mord, samt den dom de fällt. De undrar hur med det s.k. fredköp skall förhållas, eftersom mördaren inte erhållit fred och ingen vet om han är levande eller död. (JHD:38).

Enligt Munchs åsikt (sid 378 f.) var även lagmannen Halvard Ogmundsson nämnd 1336 och 1339 norrman, eftersom han 1347-01-12 visar sig ha deltagit i en dom i Oslo; jämför JHD 61. Han uppträder emellertid i Jämtland 1349-03-18; JHD 76. Den år 1303 omnämnde Halvard lagman, JHD 8, måste ha tillhört en äldre generation. (JHH:I:213, Ahnlund)

1349-03-19 på Frösön var Halvard Ogmundsson en av dom satt med vid tinget och dömde vid ett mål. Han hade då sin lagmanstitel bevarad, men den nuvarande lagmannen hette Jörund Haversin. (JHH:I:237, Ahnlund)

Första gången som alltinget på Frösön nämns är 1339-10-27 då lagmannen i Jämtland, Halvard, rapporterar till kung Magnus Eriksson, kung över både Norge och Sverige - om ett mord begånget i Valla på Frösön. Andra gången är den 18 mars 1345 då lagmannen Lavrans Gunnesson dömer för mord en Nils Hallstensson, här i tingshuset firir berghi. Tredje gången är den 15 mars 1346 då sysslomannen Niklas Petersson och lagmannen Lavrans sammanträtt med allmogen med anledning av en tvist mellan två byar i Brunflo socken. Det har skett i tingshuset firir berghi i Frösö. (Jämtarnas historia till 1319:110, Ekerwald)

För att det skulle finnas någon form av rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete, som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar. Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år 1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade rättstvister. (HGH, Englund)
Bar
Källor
1)

Beräkning



Hackås
Karta över Hackås socken.


<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14.

Personhistoria

Bilder

Hackås
Karta över Hackås socken.