Harald II Hårdråde Sigurdsson

Blev högst 51 år.

Harald Hårdrådes ritt genom Jämtlands skogar efter slaget vid Stiklestad, Tröndelagen, Norge, år 1030. Teckning av Wilhelm Wethlesen.

Antavla

Far:

Mor:

Född:

1015 Stein, Hole, Buskerud, Norge.

Bosatt:

1031 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev).

Bosatt:

1034 Konstantinopel.

Bosatt:

1042 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev).

Bosatt:

1045 Norge.

Död:

1066-09-25 Stamford Bridge, Yorkshire, England.

Begravd:

1067 Trondheim, Norge.

---

Äktenskap med Elisabeth of Kiev (1032 - 1085)

Vigsel:

1045 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev).

Barn:

---

Noteringar

Harald II Hårdråde Sigurdsson

Vikingahövding och väring i bl. a. Gårdarike och kung i Norge 1046-1066.
Far:

Sigurd Sow Halvdansson (970 - 1018)
Mor:

Åsta Gudbrandsdotter (978 - 1045)
Född:

1015 Norge, Buskerud, Hole, Stein 1)
Bosatt:

1031 Gårdarike, Könugård (Kiev) 2)
Bosatt:

1034 Turkiet, Konstantinopel 3)
Bosatt:

1042 Gårdarike, Könugård (Kiev) 3)
Bosatt:

1045 Norge 2)
Död:

1066-09-25 England, Yorkshire, Stamford Bridge 4)
Begravd:

1067 Norge, Trondheim 5)
Bar
Familj med: Elisabeth of Kiev (1032 - 1085)

Vigsel:

1045 Gårdarike, Könugård (Kiev) 1)
Barn:
1. Ragnhild of Norge (1047 - 1100)
2. Ingegerd of Norge (1050 - 1120), drottning i Danmark och Sverige, gift med Olof I Hunger (ca 1045-1095), som var son till kung Sven II Estridsen (1019-1076). Ingegerd blev omgift med Filip Hallstensson (ca 1061-1118), som var kung i Svitjod 1110-1118.
3. Maria of Norge (1050 - 1066), följde sin far på hans resa till Orkneyöarna, Skottland, där hon dog.
Bar
Familj med: Tora Torbergsdotter (1028 - 1067)

Förhållande:

1048 6)
Barn:
4. Magnus II of Norge (1048 - 1069), medkung i Norge 1066-1069 med brodern Olof Kyrre.
5. Olof III Kyrre of Norge (1050 - 1093), Olov Kyrre och den Fridsamme, vikingahövding och kung i Norge 1066-1093.
Bar
Noteringar
Noteringar
Efter nederlaget vid Stiklastad år 1030, där hans halvbroder Olof den Helige Haraldsson stupade, flydde Harald Hårdråde till Novgorod (Holmgård) och härifrån startade han sitt erövringståg mot Norge år 1045. (Den svenska historien, Bonnier Lexikon)

Väringar omnämns år 1034 första gången i de byzantinska källorna. Samma år anländer Harald till Konstantiopel med 500 man och strider fram till år 1041 mot saracenerna och normanderna i södra Italien. År 1042 återvänder Harald till Kiev (Konugård). (Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Bra Böcker)

En dag på 1040-talet, då vårisarna hade gått upp, kom den norske kungen Harald Hårdråde seglande på Sigtunafjärden med Kievfurstens dotter med sig och skeppet fullastat med guld och andra rikedomar från Konstantiopel; för detta prisad av skalden Valgard: Du förde fram skeppet med den vackraste last, Harald. Öster från Gårdarike förde du guld, fläckfri ära du skördar. Yppterlige kung, du styrde raskt i den hårda stormen, och skeppen doppade. Sigtuna såg du, när sjögången lättat. (Svitjod, Mats G. Larsson)

King Harald had built a merchant town in the East at Oslo, where he often resided; for there was good supply from the extensive cultivated district wide around. There also he had a convenient station to defend the country against the Danes, or to make an attack upon Denmark, which he was in the custom of doing often, although he kept no great force on foot. (Heimskringla, Harald Hårdrådes saga II)

Harald Hårdråde grundlade år 1050 staden Oslo och byggde där en kyrka och en kungsgård. Grundläggandet var ett försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandena, och staden utgjorde samtidigt en utgångspunkt för hans krigståg till Danmark. Plundrade i Skåne och södra Jylland, där han brände handelsstaden Hedeby. (När hände vad, Rosborn, Schimanski m. fl.)

Man vet ganska väl när den berömda handelsstaden Hedeby på södra Jylland, Danmark, ödelades. Det var under striderna mellan den danske kungen Sven Estridsson och norrmannen Harald Hårdråde. Denne var i Hedeby år 1050 och brände staden så grundligt att den senare aldrig mer återuppstod. (Vikingen, Nordbok 1975)

Med en stor flotta angrep Harald Hårdråde år 1066 England från den engelska nordöstkusten, men stupade i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngre Olav III Haraldsson Kyrre, ärvde Norge. (När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.)

Among the vassals of Harold, who were obliged (pliktade) to furnish (förse) him with auxiliary (hjälpande) troops, and even to participate in the combat (striden), were the young Earls of Orkney, Paul and Erlend. Harold Hardrada, King of Norway, embarked with a gallant army and a fleet of 300 sail, and was joined by Tostig, the exiled Earl of Northumberland, at the mouth of the Tyne. Both lost their lives in this battle, but the diversion they made was favourable to William of Normandy, who landed in England on the 29th of September. The battle of Hastings, in which fell Harold, Godwin's son, the conqueror at Stanford bridge, was fought October 14, 1066. (Chronicle of Man and the Sudreys)

Den 26 september år 1066 vann kung Harald II Godwinsson av England en av de mest betydelsefulla segrarna i hela den medeltida krigshistorien. Vid Stamford Bridge visade engelsmännen att de kunde svara på det hot, som generationer av invaderande vikingar hade utsatt dem för. De nordiska inkräktarna hade litat till snabba förflyttningar av väl beväpnade, ganska stora trupper. Den psykologiska verkan av hastiga omflyttningar hade haft lika stor andel i den lyckosamma krigföringen som själv segrarna på slagfältet. För att verksamt möta fienden måste engelsmännen snabbt kunna mobilisera så stora styrkor att de kunde företa motangrepp. Denna taktik genomfördes vid Stamford Bridge. Harald Hårdråde hade landstigit i norra England torsdagen den 20 september och vunnit ett slag mot det lokala försvaret. Han fortsatte på vikingars vanliga sätt med att begära gisslan och förberedde sig på att gå söderut. Man han föregreps av den engelska härens plötsliga och oväntade ankomst. Engelsmännen hade anförda av kungen i ilmarscher tågat från södra England. De invecklade omedelbart norrmännen i batalj och vann en stor seger. (Vikingen, Nordbok 1975)
Bar
Källor
1)

Royal Genealogical Data, Hull, England
2)

Heimskringla, Harald Hårdrådes saga I
3)

Vikingar i österled, Mats G Larsson
4)

Chronicle of Man and the Sudreys, P. A. Munch
5)

Heimskringla, Harald Hårdrådes saga II
6)

Beräkning

Flykt
Harald Hårdrådes ritt genom Jämtlands skogar efter slaget vid Stiklestad, Tröndelagen, Norge, år 1030. Teckning av Wilhelm Wethlesen.

Skepp
Vikingaskepp

Gårdarike
Områden med nordiska bosättningar i Gårdarike. Inom parantes finns de vikingatida namnen.


<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14.

---

Personhistoria

---

Bilder