Harald II Blåtand of Danmark
Harald Blåtand, kung av Norge och Danmark fr ca 940-986.. Blev högst 75 år.
Minnesstenen i Jelling, Danmark, som sonen Harald Blåtand, reste till föräldrarnas minne. Den låter veta: Kung Harald gjorde detta minnesmärke efter Gorm, sin fader och efter Tyra, sin moder, den Harald, som åt sig vann hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna. (Vikingen, Nordbok 1975
Far:
Mor:
Född:
911 Jylland, Danmark.
Döpt:
960 Roskilde, Själland, Danmark.
Död:
986-11-01 Jomsborg, Jelling, Jylland, Danmark.
Barn med Gunhild of Hedeby (905 - 965)
Barn:
Noteringar
Harald II Blåtand of Danmark
Harald Bluetooth, kung av Norge och Danmark fr ca 940-986.
Far:
Gorm the Old of Danmark (860 - 935)
Mor:
Tyra Danebod of Hedeby (854 - 930)
Född:
911 Danmark, Jylland 1)
Döpt:
960 Danmark, Själland, Roskilde 2)
Död:
986-11-01 Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg 2)
Bar
Familj med: Gunhild of Hedeby, (ca 905 - 965)
Vigsel:
935 1)
Barn:
1. Tyra of Danmark (936 - 1000), gift med vikingahövdingen Styrbjörn den Starke (ca 903-983), hertig Mieszko I av Polen (ca 922-992), och med vikingahövdingen och kungen i Norge, Olof I the Great Warior Tryggvasson (ca 963-1000).
2. Gunhild of Danmark (950 - 1002), gift med vikingahövdingen Palne Tokesson (ca 945-1002). Båda blev mördade 1002-11-13 i England under det blodiga överfallet på danskarna i England.
3. Håkon of Danmark (955 - ), inget känt ännu.
4. Sven I Tveskägg of Danmark (960 - 1014)
Bar
Familj med: Gunhild Tove Mistivojsdotter,(930 - >967)
Vigsel:
966 1)
Bar
Noteringar
Noteringar
I början av 900-talet var Skåne ett eget kungarike med en egen kung av urgammal ätt. I Hedeby på Jylland regerade Gorm den Gamle, men hans makt sträckte sig inte till öarna och än mindre till Skåne. Gorms son Harald Blåtand blev erkänd som kung även på öarna och flyttade från Hedeby till Lejre på Själland. Men i Skåne blev hans bror Knut vald vid Tre Högar sedan den siste kungen av Kiars ätt dött barnlös. Harald tycks ha börjat sin regering som tysk vasall, men var för övrigt kristen och gjorde sig till herre även över Norge och de sydsvenska landskapen. På den vendiska ön Wollin utanför Oders mynning hade Harald Blåtand anlagt fästningen Jomsborg. Den befolkas enligt sagorna av hårdföra vikingar och styrs av en rad namnkunniga hövdingar; Palnatoke, Styrbjörn Starke, Bue Digre, Sigvald Rappe och Thorkel Höge - de två sistnämnda är söner till den skånske jarlen Strutharald. Palnatoke sägs ha mördat Harald Blåtand och är sedan fosterfader åt hans son Sven Tveskägg, som ser sig nödsakad att försöka hämnas sin fader, då han i sinom tid får veta att Palnatoke var mördaren. Strid råder under Harald Blåtands sista år mellan honom och hans son Sven Tveskägg. Harald drivs ur landet, söker hjälp hos jomsvikingarna, men återkommer på deras skepp till Danmark och utkämpar ett oavgjort slag på Helganäs. När han därefter vilar ut i en skog blir han ihjälskjuten med en pil ur ett bakhåll. (Egen sammanställning från olika källor.)
År 974 försökte Harald Blåtand få ändring i sitt förhållande till Tyskland, där Otto I nu är död. Han lider dock nederlag och förblir beroende på denna front, trots att han är herre icke blott över Danmark utan även över Norge, där Håkon jarl styr som hans handgångne man. Omkring 983 lyckas Harald omsider få de tyska gränsfästningarna i sin hand och erövra landet kring Hedeby. Därmed är hans danska rike fritt från det tyska oket. (En nordisk kronologi, sid 70, Alf Henrikson)
Harald hade inga legitima arvingar, bara en frillason, Sven, som han i det längsta vägrade erkänna som sin. Sven var en vild sälle, som för det mesta låg ute i viking och härjade England och Nordsjökusterna. Till slut blev Sven så otålig på att vänta ut Harald, som efter förhållandena blev mycket gammal, så han avsatte helt enkelt sin gamle far, och denne fick tillbringa sina sista år i landsflykt i Tyskland. Sven kallades för Tveskägg, han var en listig och maktlysten person, och strävade efter att lägga även Skåne under dansk spira. (Egen sammanställning från olika källor.)
Harald Blåtand, drev de sista svenskarna ur Danmark, för en tid lydde Norges härskare under honom och av diplomatiska anledningar snarare än trosskäl upprättade han den kristna kyrkan i Danmark. På äldre dagar blev han emellertid tvingad i landsflykt till följd av inre motsättningar och dog omkring 986. (Vikingen, Nordbok 1975)
Jomsborg sägenomspunnen vikingaborg som ska ha anlagts av Harald Blåtand vid mitten av 900-talet, troligen på ön Wollin vid Oders mynning där en vendisk stad, Vineta, varit belägen. Staden förstördes 1184. Jomsborgs existens har påvisats genom utgrävningar, men det historiska sambandet mellan borgen och venderna är omstritt bland forskarna. Enligt den isländska Jomsvikingasagan var borgens besättning beryktad för sitt obändigt vilda vikingalynne och deltog i flera omskrivna strider, bl a slaget vid Svolder. (Norstedts Stora Focus)
Erik Blodyx stupade år 954 i ett slag vid Westmoreland, och därmed är det slut på det nordiska kungariket York, England. Med sin gemål Gunhild som är dotter till Gorm den Gamle efterlämnar han emellertid många söner, och dessa finner en fristad hos sin morbror Harald Blåtand, vilken rentav adopterar den äldste av pojkarna. Från baser i Danmark gör de upprepade raider mot Norge, där de hemsöker Håkon Adalsteinsfostre på hans gård Birkestrond på ön Frei i Nordmöre och slutligen besegrar honom i ett slag på kungsgården Fitjar på ön Stordön utanför Hordaland. Han hinner klyva skallen på en dansk hövding med sitt svärd Kvarnbit innan han själv måste bita i gräset. Erikssönerna - eller Gunhildssönerna, som Snorre har för vana att kalla dem - överumplar och innebränner även ladejarlen Sigurd på hans gård Skatval, och därmed också Nordnorge i deras händer. Vidare populära är de inte, ty bönderna dödar snart två av dem i samband med olika övergrepp, men de återstående tre lyckas bryta allt motstånd och gör sig till herrar även i Viken. Tongivande bland bröderna är tydligtvis den äldste, som heter Harald med tillnamnet Gråfell. (En nordisk kronologi, sid 64-65, Alf Henrikson)
Like etter denne samtalen talte Gull-Harald (sønn til Knud Gormsson og brorsønn til kong Harald Blåtann) med kong Harald, mens det var mange stormenn til stede, venner til begge to. Da krevde Gull-Harald av kong Harald at han skulle skifte riket og gi ham halvparten, slik som han hadde byrd og ætt til der i Danevelde. Kong Harald ble fælt harm for dette kravet; han sa at ingen mann hadde krevd av kong Gorm, far hans, at han skulle bli halvkonge i Daneveldet, og heller ikke av far hans, Horda-Knut eller av Sigurd Orm-i-Øye eller av Ragnar Lodbrok. Han ble så vill og vred at det ikke var råd å snakke til ham. Mogens Bugge oppgir i Våre forfedre at Harald var gift med Gyrid Olavsdatter som døde ca 987. Hun var datter til Olav Björnsson, bror til kong Erik VII Segersäll. Dansk Biografisk Leksikon og Bent og Vidar Billing Hansen i Rosensverdslektens forfedre oppgir at han først var gift med Gunhild og annen gang med Tove Mistivojsdatter. Harald ble drept i 980 av sin egen sønn Svend Tjugeskjegg og dennes fosterfar, Palna-Toke. (Heimskringla, Olav Tryggvessons saga)
Bar
Källor
1)
Beräkning
2)
Royal Genealogical Data, Hull, England
Minnessten
Minnesstenen i Jelling, Danmark, som sonen Harald Blåtand, reste till föräldrarnas minne. Den låter veta: Kung Harald gjorde detta minnesmärke efter Gorm, sin fader och efter Tyra, sin moder, den Harald, som åt sig vann hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna. (Vikingen, Nordbok 1975)
Runstenar
Den medeltida kyrkan i Jelling på Jylland i Danmark. Under kyrkan har rester från tre äldre träkyrkor påträffats. Vid kyrkans södra sida står två berömda runstenar; kung Gorms sten samt sonen Haralds Jellingesten. Kyrkan omges av Thyras hög och en minneshög. (Nordisk Vikingaguide 1995, Statens Historiska Museum)
<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14.
Personhistoria
Bilder
Den medeltida kyrkan i Jelling på Jylland i Danmark. Under kyrkan har rester från tre äldre träkyrkor påträffats. Vid kyrkans södra sida står två berömda runstenar; kung Gorms sten samt sonen Haralds Jellingesten. Kyrkan omges av Thyras hög och en minneshög. (Nordisk Vikingaguide 1995, Statens Historiska Museum)