Nybyggare i Omsjön.
omkring 1585 ÄÄNEKOSKI, SAVOLAX FINLAND [SF]. [1]
Omsjö , Ådals-Liden (Y).
omkring 1590 Omsjö , Ådals-Liden (Y).
(ANG,RIA136) Nämnd 1590. Finne.
(RIA) Sid 136: Nämns i OMSJÖ redan 1590.*
*SALOHEIMO 1994 30/5, LUNDKVIST 1980 12/12 och 1981 23/1.
Richard GOTHE Finnkolonisationen utg. 1948 s 81f, 93f.
Familj 1
ANDERS I ANDERSSON, född i ÄÄNEKOSKI, SAVOLAX FINLAND [SF]. NYBYGGARE
i OMSJÖ, ÅDALS-LIDEN (Y). (ANG,RIA136) Nämnd 1590. Finne.
(RIA) Sid 136: Nämns i OMSJÖ redan 1590.*
*SALOHEIMO 1994 30/5, LUNDKVIST 1980 12/12 och 1981 23/1.
Richard GOTHE Finnkolonisationen utg. 1948 s 81f, 93f.
(OS) ANDERS betalade alla sex terminerna till ÄLVSBORGS lösen
1613, enligt fin 94.
Barn utan känd moder:
PÅHL ANDERSSON, se familj 2.
ANDERS II ANDERSSON, född 1610 CA, se familj 62.
PEHR ANDERSSON, född 1610 CA. (OS).
(OS) I OMSJÖ 1639, i övrigt okänd av mej.
OLOF ANDERSSON FINNE, född 1625 CA, se familj 150.
Omsjöfinnarna
Omsjö-finnbyn. En av Ådalslidens äldsta och anrikaste byar
Den finska invandringen till Sverige började kring 1560 (Sverige och Finland var samma rike) på grund av en befolkningsökning. Trots att det inre av Finland med våra mått mätt, var relativt glest befolkat uppstod ett överbefolkningsfenomen under 1500-talet. Detta och det ökade skattetrycket i Finland bidrog till att befolkningen levde i misär. Markerna för nyodling räckte inte till för det svedjebruksodlande savolaxarna. Krav på dagsverken från allmogen och utskrivningar till de många gränskrigen ledde också till flykt.
De finska invandrarna kom från det norra Savolax i Finland via Österbotten, till Sverige. I Sverige fick nybyggarna skattebefrielse i sex ibland upp till femton år vid nyodlingar av skog. De savolaxiska finnarna var duktiga på svedjebränning och de norrländska barrskogarna innebar stora möjligheter till svedjor och nyodlingar och därmed möjligheter till försörjning.
De allra äldsta beläggen på savolaxisk kolonisation i Ångermanland är från slutet av 1580-talet i Viksjö och Graninge. I Omsjö hittar man de första finnarna 1590, som senare sprider sig till Grundtjärn som också räknas som en genuin finnby.
Paul Lundin, hembygdsforskare i Näsåker, har i sin hembygdsforskning forskat om dessa Omsjöfinnar och jag citerar följande ur en artikel han skrivit:
"I sin avhandling om den finska kolonisationen inom Ångermanland, säger prof. Richard Gothe att Omsjö är en genuin finnby. Alldeles riktigt är väl ej detta påstående, ty när Gustaf Wasa år 1535 började ge ut sina skatteböcker (jordeböcker som de också kallades) så fanns redan två bönder upptagna för byn, nämligen Anders Person och Tomas Nilsson. Däremot började den finska invandringen ta form främst under 1500-talets senare hälft. Omkring 1570 synes de första finnarna kommit.
År 1535 i den första skatteboken, hette byn Ymmesjö och skrevs senare för Ummesjön och sjön hade här samma namn som själva byn. Namnformen Ummesjö skall enligt vissa urkunder ha varit uttrycket "ha varit nolaskogs" och syftat på folket umma (ovan) sjön. Redan i nästa skattebok som utkom 1542 står dock Omsjö i sitt naturliga namn. Detta år upptas byn till åtta seland. Språkforskaren Torsten Bucht säger i sin bok "Ortnamnen i Västernorrland" att namnleden av orden "om -" är oklart. I Gustaf Vasas inventering av norrländska fiskesjöar, år 1569, står sjön skriven som "Omsjiöträsk".
Åbon Tomas Nilsson avlöstes i 1542 års skattebok av sonen Hakon Tomasson och denne i sin tur av sin son Jon Hakonsson vilken skrevs för knekt. Egennamnet Hakon var typiskt norskt, och här kan man ev. gissa på en anknytning att Tomas Nilssons hustru var norska. Den andre åbon från 1535, Anders Persson, satt vid sitt hemman ända till 1571 då hemmanet övertogs av den förste finske kolonisatören Erik Andersson medan en annan finne Anders Andersson började bryta mark på Karfsjönäset. Annars synes Omsjö-brännan och den s.k. Gammåkern vara byns äldsta stycken. Här kan tilläggas att de finska invandrarna gavs svenska namn av prästerna, eftersom de finska namnen var svåra att både uttala och skriva.
Omsjöfinnarna skall närmast ha kommit från Savolaks, och år 1590 skrivs bröderna Anders och Pål Andersson för hela Omsjö by med fyra seland vardera. År 1639 skrivs en viss Peder (troligen Pehr i Rune Edströms stamtavla; min not.) Andersson Finne för hela Omsjö by och av allt att döma var han en storman på sin tid. I en mantalslängd från sagda år skrivs han vara ägare till sju kor, två kvigor, tre getter, tio får och två spänns utsäde.
I november 1647 får han skattebefrielse sedan hela hans hus, ladugård och magasin förstörts av vådeld som inträffade när Peder med sin familj bevistade ett bröllop i Kläppsjö. I Nordlanders norrländska samlingar återges en böneskrift från den branddrabbade Peder Andersson i Omsjö där han anhåller om skattebefrielse då han förlorat allt vad han äger och har genom denna olyckssaliga brand. Böneskriften är vidimerad av komministern i Näsåker, Ericus Michaelis (Erik Mikaelsson) som också anger att hemmanet är taxerad till 12 ½ seland. Sägnen vill också göra gällande att denne Peder Andersson Finne skall ha gömt en silverskatt någonstans på Ljusmon eller Karfsjömon. Många lär ha sökt efter skatten utan att lyckas hitta den.
I en samtida kartförrättning omnämns finnhemmanet Ummesjö (Omsjö) på Ådalslidens allmänning. Här omnämns också att Omsjöfinnarna upptagit odling vid Juvansjön och Juvanån som förskaffat dem god slåtter- och ängsmark. På bergshöjderna invid Omsjön växer vacker fällningsskog och riklig tillgång på näver- och lövskav. I Omsjön och Karfsjön finns riklig tillgång av gädda, abborre, mört och småfisk, kallad rapoxefisk. Fyra till fem lispund torkade gäddor säljes årligen. Kvarn brukas av finnhemmanet vid Juvanån och bäckkvarn invid gården. Uppgifter som ger belägg för att det var duktigt och arbetsamt folk, dessa finska kolonisatörer." Slut citat av Paul Lundin.
De s.k. Omsjöfinnarna har givit upphov till många ättlingar i Norrland och många, många har dem bland sina anor. Eftersom jag bland mina anor har en av dessa finska invandrare (Ella Andersdotter f 1650 ca) forskade jag lite på dessa Omsjöfinnar för ett par år sedan. Jag fick då god hjälp av Rune Edström i Lövånger som genom sin rika databas kunde ge mig en utomordentligt fyllig stamtavla på den förste finske invandraren i Omsjö, Anders Andersson.
Om det är problem att öppna/spara stamtavlan - kontakta mig så skickar jag den med e-post.
Stamtavla, personregister med källhänvisningar av Rune Edström.
Omsjöfinnarna, Anders Andersson d.ä. stamtavla. (öppnas i nytt fönster)
Personregister till stamtavlan.
Källhänvisningar till denna stamtavla.
Litteratur:
- "Rötter i Anundsjö- en bygd Nolaskogs" Bengt Sjöberg. 1999.
- "Det skogsfinska kulturarvet", Finnsam. 2001.
- Artikel av hembygdsforskaren Paul Lundin, Näsåker
- "Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe 1948