Bonde nybyggareTåsjö.
före 1600 Finland.
omkring 1650.
Troligen Tåsjö
Familjen inflyttade till Tåsjö från Rudsjö, enligt Gothe var släktnamnet Lauinen.
Barn
1. Olof Jonsson, f. ca 1620
2. Jon Jonsson, f. ca 1620
+ 3. Pål Jonsson, f. ca 1620
+ 4. Henrik Jonsson, f. ca 1622, d. ca 1672, Rörström (Röström), Tåsjö H(Ålder ~ 50 år)
+ 5. Karin Jonsdotter, f. ca 1630, Tåsjö östra by, Tåsjö
------------------------------------------------------------------------------
enligt : fam.ronne.se/AT01/AT01_029.HTM#P1072
1072 Jon Olofsson, XI:49. Född ca 1590. Jon dog för 1646 i Tåsjö, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Tåsjö, Fjällsjö.
Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och Gårdar; Tåsjö 2
Bertil Johnson, Familj F48 och Anbytarforum Fjällsjö 17 aug 2005.
Richard Gothe; Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland; sid 102-103.
(far 2144, mor 2145)
Gå till anträdet
Det finns flera dokument vari redovisas hur Jon Olofsson och andra finnar flyttar till Fjällsjö och vilka problem de då hade. Några tas upp i det följande.
· Den 26 februari 1627 sägs de två finnarna Joen Olufson och Per Person ha fått konung Gustav Adolfs tillåtelsebrev att upptaga två torpställen vid Russjön i Fjällsjö.
· 1629 uppförs Jon Olufson för första gången i boskapslängden.
· 1630 framförs klagomål mot Russjöfinnarna
· 20 januari 1630 får finnarna ett skyddsbrev av landshövding Johan Månsson som bekräftar finnarnas kungabrev att de får upptaga två torpställen "i willmarcken wid Rysiön och Hällewattnet i Fjällsjö". Befallningsmannen skall därför hårdeligen säga till bönderna att låta finnarna njuta k. m:ts brev till godo.
· 22 mars 1633 bekräftas detta ånyo av landshövding Ernest Creutz, där det uppges att bönder och finnar har förlikts, sedan vissa rå och rör satts dem emellan. Finnarna tas alltså återigen i överhetens skydd. Men de manas samtidigt att ej göra bolbyarna något övervåld, ej heller lapparna och jämtarna, vilka alla har klagat över russjöfinnarna.
· Januari 1636 "Allmogens besvär". Sockenallmogen inom Ramsele och Fjällsjö vänder sig till regeringen med ett par klagomål över finnarna. "De göra oss merkelig skada - heter det - på våra lägenheter, fiskewånor, så att alla våra näringsmedel äro oss så förtagne, att vi hwarken kunna göra kronan sin rätt eller oss och våra fattiga hustrur och barn nära och föda och deröffver måste vi ändå af dem höra och lida spotska smädesord. Det de ej orka utöda själva, göres af andra, som wärre och konstigare äro, hwilka ingen får se."
· Senhösten 1636 kommer ett strängt plakat som medför att landshövdingen Stellan Mörner finner det lämpligt att avsäga finnarna, vilket emellertid inte lyckas.
· Än en gång måste finnarna vandra den långa vägen till Stockholm, för att framlägga sin sak. I deras supplik framhålles att de sitta 3 mil från närmaste by på kronans allmänning, att de köpt sin lägenhet för reda penningar av bönderna samt att de med svett och möda upparbetat en gård om 16 hus, med 4 tunnors utsäde på åker och lika mycket på svedjeland, men att de ytterligare uppgjort svedjeland till 8 tunnor råg. Säkert ett aktningsvärt nyröjningsarbete här i vildmarken. Sina utlagor uppger de sig ha erlagt riktigt.
· 16 december 1636 får finnarna ett nytt skyddsbrev. Drottning Christina bekräftar att finnarna "samma torp oturberade besittia och behålla skole, allenast att de på torpen lagligen opbyggia, wäl häfda och förbättre" allt efter mandatens lydelse.
Jon Olufson flyttar strax därefter till Tåsjön. Både han och finnen Lars Nilsson bor där med sina söner. Hushållen blir snart så stora att de anses vara för stora för de små hemmansdelarna. Flera gånger (1646, 1656 o.s.v) rannsakades man speciellt om detta. De bofasta finnarna fick då böta för hysande av löst folk. Det kostade första gången 40 mark för varje lösfinne; andra gången riskerade man "att blifva hängd".
Genom flera noteringar i domböcker vet vi att Jon Olofsson hade fyra söner: Pål, Olof, Jon och Henrik. Pål skattade för Rudsjö 2 åren 1640-41 men följde sedan efter fadern till Tåsjö, där han skattade 1643-45. Bröderna Jon (1639) och Olof (1645-1661) stod för Rudsjö.
Påls bror Henrik Jonsson bodde hos fadern i Tåsjö 1653-1656. Han följde sedan Pål i spåren och köpte 1657 Vängel 2 av en annan Henrik Jonsson Jon Jonsson, född ca 1615, flyttade uppenbarligen till Rörström, där han gick soldat för eget hemman 1656. Även han sökte sig sedermera till Vängel, där han köpte bodern Henriks hemman 1662.
1657 och några år framåt ägde Jonssönerna hela Vängel. Pål fick sin ene son vådaskjuten 1680 av brodern Jon eller en brorson med samma namn.
Till Vängel 2 kom Jon Israelsson från Terrsjö, som var måg i huset. Domboken 1704 säger klart att hans fru Märit fått hemmanet efter sin far Jon. Detta par skattade för hemmanet 1668-1676, då mannen troligen dog.
Barn:
536 i. Jon, X:25
ii. Pål
iii. Henrik
iv. Olof
v. Margareta
539 vi. Margareta, X:28