Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095. Kung av Dublin. Blev högst 65 år.
1030 Hebriderna, Skottland.
1095 Hebriderna, Skottland.
1062.
Godred Crovan of Isle of Man
Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095.
Far:
Harald the Black of Hebriderna (980 - 1040)
Mor:
NN Ragnfredsdotter (975 - 1035)
Född:
1030 Skottland, Hebriderna 1)
Död:
1095 Skottland, Hebriderna 2)
Bar
Familj med: Ragnhild of Norge (1047 - 1100)
Vigsel:
1062 3)
Barn:
1. Harold of Isle of Man (1063 - 1095), kung i Dublin, Irland och på Isle of Man, England.
2. Lagman of Isle of Man (1065 - 1108), underkung på Isle of Man och Hebriderna 1095-1096.
3. Olof Bitling of Isle of Man (1080 - 1153)
Bar
Noteringar
Noteringar
Harald Svartes son Gudröd Crovan äktade Ragnhild, dotter till Harald Hårdråde. Detta bekräftas vid att ett av Gudröd Crovans barnbarn (dotter av Olof Bitling) blev kallad Ragnhild; hon blev gift med Somerled av Argyll. (Fra Skanke-slektens historie, sid 10, G.V.C. Young, 1986)
Gudröd gick i den norske kungen Harald Hårdrådes tjänst och deltog i det berömda slaget vid Stamford Bridge, Yorkshire, den 25 september 1066. Engelsmännen besegrade norrmännen och Gudröd tog sin tillflykt till Isle of Man. Han insåg snart att öns försvar var svagt. Efter en tid for Gudröd till Norge, värvade en styrka på 600 man och bortåt 10 skepp, satte kurs mot öriket och erövrade det 1079. Gudröd var en stor krigare och utvidgade sitt rike till att omfatta Hebriderna och till en tid även Dublin med omgivande landskap Leinster. (Jämten 1969, C.R. Carlsson)
År 1098 drog Magnus Barfot till Orkneyöarna, som var ett oavhängigt jarladöme. Han lyckades infånga de två bröderna Pål Jarl och Erland Jarl och skickade dem till Norge. I deras ställe satte han ett norskt regeringskollegium med sin åttaårige son Sigurd som toppfigur. På Hebriderna och Isle of Man härskade en hövding som hette Gudröd Crovan. Magnus Barfot underlade sig utan svårighet dennes rike. (En nordisk kronologi, Alf Henrikson)
Från 1000-talets mitt känner man till de olika regenterna på Isle of Man genom en krönika kallad Chronicon Regum Manniae. I denna krönika nämns Godfred Crovan kallad kung Orry, som den förste bland en rad regenter. På Isle of Man finns en grav strax utanför Laxey, som kallas för kung Orres grav. Själv begrovs kung Orre på ön Islay i Hebriderna. Godfred regerade från år 1079, då han vann slaget vid Skyhill (väster om Ramsey) över sina medtävlare om makten. Han fördrevs dock år 1093 av den norske kungen Magnus Barfot. Efter Godfred var samtliga regenter av nordiskt ursprung och de var alla underställda Norges kung. Men i praktiken var de suveräna. Efter ett sjöslag år 1156 delades Söderöarna i två delar och Hebriderna bildade ett eget rike med Islay som centrum. (Nordisk Vikingaguide, sid 189, Lars G. Holmblad)
I biblioteket till det nya Ramsey Town Hall på Isle of Man finns en stor bronsskulptur av Godred Croven och hans son kung Olaf, som man se på följande webbplats. (www.manxscenes.com)
Vissa skribenter har använt namnet Eubonia i stället för Man (eller Mannin på manx). Det som Tacitus benämner Mona är dock troligare Anglesey. Under den tidiga historien har Isle of Man tillhört växelvis Wales och Skottland. Mellan 800 och 1300 har ön stått under norsk överhöghet. Det började med att norska kungen Harald Hårfager erövrade ön omkring 800-talet. Sedan hans jarlar gjort sig oberoende, erövrades ön på nytt av norska kungen Magnus Barfot 1093. Ön var fram till 1266 ett norskt skatteland, detta år gavs skatterättigheterna till Alexander III av Skottland. Efter hans död 1290 tog Edvard I av England över, och ön regerades av England fram till 1406. Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden. (Wikipedia, the free encyclopedia)
Bar
Källor
1)
Beräkning
2)
Chronicle of Man and the Sudreys, P. A. Munch
3)
Fra Skanke-slektens historie, G.V.C. Young
Isle of Man
Isle of Man är en ö med cirka 80 000 invånare, och den är belägen mellan England och Irland.
<< Startsida
Gudröd I (Crovan) HARALDSSON
Yrke: Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095
Far: Harald (den svarte) GUDRÖDSSON (980 - 1040)
Mor: NN RAGNFREDSDOTTER (975 - 1030)
Född: omkring 1030 Skottland, Hebriderna 1)
Död: omkring 1095 Skottland, Hebriderna, Islay 2)
Familj med Ragnhild Maria av NORGE (1047 - 1080)
Vigsel: omkring 1062 1)
Barn: Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153)
Noteringar
Gudröd gick i den norske kungen Harald 'Hårdrådes' tjänst och deltog i det berömda slaget vid Stamford Bridge den 25 september 1066. Engelsmännen besegrade norrmännen och Gudröd tog sin tillflykt till Isle of Man. Han insåg snart att öns försvar var svagt. Efter en tid for Gudröd till Norge, värvade en styrka på 600 man och bortåt 10 skepp, satte kurs mot öriket och erövrade det 1079. Gudröd var en stor krigare och utvidgade sitt rike till att omfatta Hebriderna och till en tid även Dublin med omgivande landskap Leinster. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)
År 1098 drar Magnus 'Barfot' till Orkneyöarna, som de facto är ett oavhängigt jarladöme nu. Han lyckas infånga två bröder som heter Pål Jarl och Erland Jarl och skickar dem till Norge. I deras ställe sätter han ett norskt regeringskollegium med sin åttaårige son Sigurd som toppfigur. På Hebriderna och Man härskar en hövding som heter Gudröd Crovan. Magnus 'Barfot' underlägger sig utan svårighet dennes rike. (Källa: Alf Henriksson)
Från 1000-talets mitt känner man till de olika regenterna på Isle of Man genom en krönika kallad Chronicon Regum Manniae. I denna krönika nämns Godfred Crovan kallad 'kung Orry', som den förste bland en rad regenter. På Isle of Man finns en grav strax utanför Laxey, som kallas för 'kung Orres grav'. Själv begrovs kung Orre på ön Islay i Hebriderna. Godfred regerade från år 1079, då han vann slaget vid Skyhill (väster om Ramsey) över sina medtävlare om makten. Han fördrevs dock år 1093 av den norske kungen Magnus 'Barfot'. Efter Godfred var samtliga regenter av nordiskt ursprung och de var alla underställda Norges kung. Men i praktiken var de suveräna. Efter ett sjöslag år 1156 delades Söderöarna i två delar och Hebriderna bildade ett eget rike med Islay som centrum. (Källa: Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)
Kung Isle of Man och Hebriderna 1079-1095. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)
Birsay var en gång säte för för Orkneyjarlen. Kyrkan byggdes av jarlen Torfinn den mäktige (död år 1065) efter sin återkomst från en pilgrimsresa till Rom. Han styrde ett rike som omfattade nio jarldömen i Skottland, Hebriderna, Isle of Man samt även stora delar av Irland. Efter hans död rasade väldet samman, Isle of Man och Hebriderna blev egna stater. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995, Lars G. Holmblad)
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)